torsdag 31 januari 2013

Ojdå!

Här hittade jag Nemi igår... tror att hon inte vågade hoppa ner. Pinsamt.


onsdag 30 januari 2013

Härlig/hemsk promenad i Hagaparken.

Igår promenerade vi i Hagaparken, vi tog bussen dit.

"Tjoho" sa Nemi och for runt på sitt vanliga elektriska sätt.



"Men är du inte riktigt klok?" sa Zelda. "Här kan vi inte stanna. Ser du inte att det finns jättebautahundar här som säkert kommer farande när som helst?"


Stackars Zelda gick hela promenaden motvilligt, på helspänn, och spanade åt alla håll. Hade jag släppt henne är jag ganska säker på att hon omedelbart hade flytt i riktning mot busskuren och lämnat Nemi och mig i den hemska skogen. 
Hon slappnade inte av förrän vi klev på bussen hem, sedan travade hon glatt och lättat när hon äntligen hade en redig trottoar under tassarna igen.

tisdag 29 januari 2013

Tjoho! I mål!

Igår sprängde tappra lilla Zelda äntligen femsekundersvallen! Med träapporten!!! Jag är SÅ nöjd, detta visar kanske att det är bäst att träna en sak i taget. Hoppas att det bygger upp hennes självförtroende att ha kommit över sin rädsla!
Så här kommer de sista apportklippen på ett bra tag, jag lovar, men måste bara få visa! Och Grattis Olga da Polga som nu har vunnit tävlingen som gick av stapeln 30 oktober 2010.  Hon gissade att detta skulle ta en eller två veckor, alla andra satsade på några dagar... Sedan tappade som ni vet Zelda bocken i golvet.
Och nu går vi vidare med att kunna göra  alltsammans i fotposition. Nemi blir överraskad. Snart klara!

Zelda




Nemi


måndag 28 januari 2013

Ännu mer om träning.


Här ser ni några litet längre klipp från träningen - inklusive den otäcka träapporten som det faktiskt går allt bättre med. Jag trodde att jag skulle kunna visa er Zeldas "Å nej, inte den" kroppsspråk, men istället  tar hon den utan att klaga. Ytterligare ett myrsteg...
Tränar just nu tre korta pass per dag, nästan bara apporteringsförberedande övningar...

Zelda:



Nemi:


söndag 27 januari 2013

Mer om träning...


Gårdagens träningsgodis: pannkaka. Jag försöker variera belöningarna, och pannkaka uppskattas. Det känns bättre nu när jag har läst att hundar har fler enzymer som bryter ner kolhydrater än vargar har, vilket tros vara en anpassning till att äta mer vegetabilisk föda. Som pankakor som ju innehåller rätt mycket mjöl...

Här ser ni några av de föremålen vi tränar apportering med. Igår testade jag träapporten igen, den har fått vila några månader. Nemi har inga problem med den, men Zelda tycker att den är fruktansvärd. Säkert 25 gången värre än skeden. Men vi fortsätter med våra myrsteg, jag kommer nog att stanna vid klass ett i lydnaden, så hon kommer aldrig att behöva göra mer än att hålla den i max 5 sekunder... Ja, och så ta tag i den, vilket är besvärligt i sig...


lördag 26 januari 2013

Den är min. Du är dum. Grrrr. Aj! GRRRR. Vem tror du att du är? Aj!

Idag handlar det om hundslagsmål, något som jag råkat ut för en (!!!!) gång med damerna (Nemis lilla dust med den Dansk-Svenska Gårdshunden). Med gamle Nestor hände det oftare.
Så hur ska vi reagera när våra hundar ryker ihop?
Här kommer en skildring av ett hundslagsmål som fick mig att skratta och som ger ett perspektiv som kanske fler kan ha nytta av. Författare är Jeanett Lemmeke som föder upp doberman, dvärgpinscher och kineser, plus diverse vackra katter med och utan päls.

Detta är ett inlägg från Jeanetts blog från 20/1 2013, återges med tillstånd.

PS. Ganska snart blev alla sams igen och sov tillsammans som vanligt...

Mördar-Hallon...


Hallon
Vår mesta hund i Vita Huset. Knappa tre kg tung.
Tuffare än tuffast



Den lilla *Älsklingen*, Hallon som är 12 år gammal gillar mat. 
Hon tycker hon äger köket.
Äldsta dottern skulle ta lite kvällschips, Ivy - dvärgpinscher 10 år -    
fångade en tappad godbit, Hallon kom rusande och slagsmålet 
var i GÅÅÅÅÅÅÅNG!!!
Linn fick inte isär dem, Saga, kinestik, sprang dit och hjälpte till. 
DVS Hon högg på allt hon fick fatt i. Så kom Luna, och gjorde 
samma sak. Kastade sig in i leken. Eller, blodbadet.
Och Tania, dobermanntjejen på ett år, Gud icke att förglömma, 
Tania. Som stod o stirrade, liksom funderade över vad som hände         
hennes flock, och siktade in sig på Hallonbåten.
Haps, högg sådär försiktigt över ryggen, =Resultat, Hallon ännu 
mer galen
Dottern, Hoppade och Skrek, försökte få isär dem
Jag SPRANG
Husse SPRANG
Hallon o Ivy slogs, våra små arga, elaka rabiessmittade
gladiatorer på vardera 2.7 kilo.
Alla slogs
Till slut fick vi isär dem Phu
Hallon jÄttEArG, Ivy ont överallt. Hallon sår här o där. Tur 
båda tanterna är tandlösa, det blev inget, mest drägel. Ingen 
akuttur till Djursjukhuset.
Hallon fick gå med mellandottern in på rummet och Ivy blev 
nedbäddad med mig
Tre minuter senare börjar Tania stirra från soffan ned under 
vardagsrumsbordet
Där smyyyyger Hallon under bordet, och inte har hon 
solsken i blick
MördarHallon Blänger styggt på Ivy som blev jätterädd
Nu äntligen sover Hallonbåten tungt i bädden framför öppna 
spisen. Blåslagen och mörbultad och halt Men hon håller god 
min;-) Ivy har ont i kroppen och haltar hon med, sussar i
andra änden av rummet under en filt.
Vem sade att det var tråkigt att ha hund! 

Ivy
Vita Husets sötaste lilla skrutt. Knappa tre kg tung hon med.
Full av kärlek

fredag 25 januari 2013

Det som är svårt, forts...

Vi tränar med olika föremål, på olika ställen. Här sitter Zelda på en stol i köket och håller i en sked. Så småningom ska en apportbock i fem sekunder vara plättlätt.


Anledningen till att Zelda tränar med just en sked är att hon har börjat tugga litet på de mjuka sakerna vi har övat mest med, jag misstänker att hon tror att det ingår och det har inte gått att övertyga henne om motsatsen. Skeden inbjuder inte till tugg, och hon har övat en hel del på att plocka upp och hämta skedar tidigare så hon är van vid metall.

torsdag 24 januari 2013

Det som är svårt...

Apportering är inget som faller sig naturligt för många kineser, vi tränar vidare, vi SKA starta i lydnadsettan i år...
Nu har vi kommit så här långt, och det är vi stolta över. Nemi på videon, Zelda är på ungefär samma nivå. Med många små myrsteg kommer man till slut fram... De ska kunna hålla föremålet i minst 5 sekunder. Svårt för oss.


Och så ska vi träna på "kolla", vilket betyder att de ska titta framåt, och inte på mig.

onsdag 23 januari 2013

Så blev det.


Ovan ser ni nallen, nu tvättad och stoppad med


Nedan ser ni Nemi in action:

 

Fortsättning följer.


tisdag 22 januari 2013

Vad ska jag göra? Laga? Slänga?



Ja, nu har Nemi pillat ut innehållet ur en av nallarna igen (Zelda skulle aldrig göra något så våldsamt). Jag brukar pilla tillbaka stoppningen/inälvorna och sy ihop nallen, det tilltalar kanske min doktorssjäl. Men idag  undrar jag om inte nallen (den är ovanligt söt) ska få gå hädan, dö, avsluta sitt liv som nalle.


Det känns inte helt rätt, jag tycker inte om att slänga sådant som kan återanvändas, och det skulle absolut gå att laga den en gång till. Samtidigt ser jag att det vita fluffet börjar bli smutsigt, kanske har den faktiskt gjort sitt? Eftersom jag inte kan bestämma mig ligger nalle plus innanmäte kvar på golvet. Hundarna är inte poserade för bilden, Nemi gick genast och la sig på det vita fluffet, intill nallen, Zelda satte sig för att se vad som skulle hända.


måndag 21 januari 2013

Hur ser hunden ut?


Så här kan det bli när keramikern/skulptören Christina Rosén har varit i farten:




De här tre i mitt tycke fantastiska små jyckarna är marsvinsstora (ett halvvuxet marsvin), de monteras på väggen, dem såg jag igår på Galleri Hantverket på Götgatan..


Nedan två från en tidigare utställning: 



söndag 20 januari 2013

Vinterdag!


Även här i Stockholm har vi haft vackra vinterdagar, så här hade vi det i går: 
Nemi som har kul i Obsan (Observatorielunden): 

Zelda som vill gå hem från Obsan: 

Träd i Obsan: 

På eftermiddagen skulle vi gå längre, och på saltade gator och trottoarer. Här är två startklara damer: Nemi som är mer frusen i fleece + täcke, Zelda som är väldigt känslig för salt i täcke och tasskydd. Med inpackade tassar går hon helt utan obehag. 


lördag 19 januari 2013

Ojdå!

Igår gick jag hemifrån en stund på morgonen, hade lite bråttom, lät tallrik (i svart keramik) och mugg stå kvar på köksbordet. När jag kom hem såg det ut så här:



Någon hade varit upp på bordet, någon hade slickat på tallriken, den hade åkt i golvet. Lyckligtvis var det ingen som skar sig på skärvorna.

fredag 18 januari 2013

När hunden drömmer...



Igår kom senaste numret av Modern Psykologi. Där finns en artikel om djurs drömmar som visar sig likna våra både genom att de inträffar under REM-sömn, och att de påverkas av det som hänt under dagen.
Råttor som har lärt sig en väg genom en labyrint drömmer att de går i labyrinten, forskare har lyckats fånga upp hjärnaktiviteten så väl att de kunde säga var i labyrinten råttan drömmer att den är, och även om den rör sig eller står still.
Vad drömmer då hundar om?
Enligt artikeln verkar hundens drömmar påminna om våra egna: de tros kunna drömma mardrömmar om skrämmande händelser, neutrala drömmar om vardagliga händelser, och lustfyllda drömmar om en favoritsysselsättning som att jaga.
Jag hoppas att mina damer drömmer om träningen - att de i drömmen förbättrar sitt fotgående, eller övar på nya svåra trick så att de klarar det ännu bättre nästa dag.
Om det är så eller ej kanska kunde undersökas. Om de får lära sig något nytt på morgonen, och vi sedan övar en gång till på kvällen kunde jag kolla hur väl de lyckas. Sedan jämför jag med att lära dem något nytt på kvällen, och att ta nästa träningpass på morgonen när de har sovit. Om de har tränat i drömmen borde det gå bättre när de har sovit mellan passen.
Fast då gäller det förstås att se till att de inte sover på dagen vilket blir svårt...


torsdag 17 januari 2013

Hotellhundar.


Igår var jag i Hudiksvall, de här tre hundarna satt på hotellsängen när jag kom. De kunde förstås inte ersätta damerna som är kvar i Stockholm, men det var litet mysigt ändå.

PS. Kunde inte låta blir att höra konversationen vid bordet intill på middagen. Där satt en man som var otroligt glad över att ha överlistat en fisk.

onsdag 16 januari 2013

Ibland längtar jag

efter en stor hund.
Var och köpte fågelfrö, hittade detta i en reakorg...

tisdag 15 januari 2013

Som man frågar ...

Frågade en pudeluppfödare om flerfärgade pudlar.
"Finns inte här i landet," sa hon, "Sånt pysslar de med i Östeuropa, de kan varken registeraras eller ställas ut här."
Det visade sig vara fel. Det finns visst kennlar i Sverige och övriga Västeuropa som både föder upp och registrerar svart-vita pudlar, black and tan pudlar och kanske fler färgkombinationer... Dock lär de hundarna inte få ställas ut på "vanliga" hundutställingar, i alla fall inte här. (Eller så är jag felinformerad även i detta)

Detta är ett problem i livet, tycker jag. Det går inte att bena ut varenda sak man får reda på, granska källorna, tänka själv. Man måste ofta förlita sig på folk som vet mer.
Som ibland inte är så trovärdiga som man hade hoppats ...

Svart-vit pudel, Foto plockat från nätet dogbreedinfo.


måndag 14 januari 2013

Helgens erfarenheter.

Efter en fullmatad och ganska utmattande HTM-helg kan jag bara säga att om ni har möjlighet att gå en helgkurs så tveka inte!
Jag har förstått/bestämt att vi ska nöja oss med klass 1 i Heelwork. Jag hade inte förstått hur stor skillnad det är mellan grenarna, och hur mycket extra arbete som skulle krävas för att gå vidare upp i klasserna. Positionsarbete är dessutom inget jag brinner för, så vår lilla utflykt i HTM kommer att stanna där, vid ett litet besök. Ska nu satsa på att ta uppflyttningspoäng med båda hundarna så att de tar det första HTM-diplomet, sedan är vi nöjda.
Det fina är att vi kommer att kunna använda HTM tävlingar för att förbättra det som är vårt största problem just nu, nämligen startrutinerna som ju går att träna likadant i både HTM och Freestyle.

Sedan har vi fått hjälp med programplanering, belköningsutveckling, störningsträning m.m.

Jag har aldrig tidigare riktigt förstått hur fantastiskt praktiskt och bra det är att ha en hund som kan sitta i någon position, till exempel fot, och bara fokusera på mig. Att ha en hund som sitter där och som väljer bort att titta efter människan som viftar med en leksak, som springer, som kommer och säger "Åååå vilken söt hund". Eller rättare sagt är det ju uppenbart att detta är bra, men vidden av hur bra det är, och hur det ska tränas, hade jag inte förstått...

På de senaste kurserna har deltagare haft med sig valpar/unghundar, och den här kursen var inget undantag. Så sötast på kursen var den här goldenpojken på 5 månader, jag skrev tyvärr inte upp hans namn. Han fick titta på medan storebror Miles tränade, här verkar han säga att han är duktig på att apportera, och att han också vill träna...



söndag 13 januari 2013

Belöningsträning och annat.


På HTM-kursen igår fick vi bland annat träna på att låta hunden själv välja vilken leksak den vill ha som belöning... Karin och Gina visar.
Nej det gör de inte, får inte klippet att fungera.
Istället får se hur kul Gina har efter det att hon valt sin leksak:

Det är flera deltagare som även var med i somras på Freestyleelägret, exempelvis Pernilla och Gänga (stavning?)


Plus ett helt gäng Tollare och tre Golden retrievers...
Hur kan HTM som ser så lätt ut vara så slitsamt?


lördag 12 januari 2013

Hundstallet

Igår åkte damerna och jag till Hundstallet i Åkeshov. Med oss hade vi en stor kasse med koppel som vi inte behöver, kläder som inte riktigt passar, tuggisar som är för stora, en trimmaskin som jag aldrig kom överens med.
Personalen verkade lättad över att det var kassen och inte hundarna som skulle lämnas.


De berättade även att de nyligen haft ett helt gäng kineser. Tråkigt att höra, måste vara någon uppfödare som har kraschat.



De här valparna som hade lämnats till Hundstalllet när de inte blev sålda kom ut för att se sig om i världen och testa att gå i koppel. Det såg ut att vara en stor och intressant händelse i deras liv, de var litet som tioåringar på Gröna Lund.

Så nu har hemmet blivit aningen mindre belamrat, förhoppningsvis kommer de donerade prylarna till användning.
Idag ska vi på HTM kurs hela dagen!

torsdag 10 januari 2013

Voff... Pang... Voff...

Härom kvällen var Nemi och jag ute på kvällspromenad. Hon gick för ovanlighetens skull precis som jag har hoppats att hon skulle lära sig någon gång - entusiastiskt men utan att dra i kopplet. Det går faktiskt framåt!
Härligt!
I Lilljansskogen möter vi en ung schäfer som släpar husse efter sig.
"Vovovov" säger schäfern och stirrar upphetsat på Nemi.
"Vovovov" svarar Nemi och stirrar tillbaka.
"Vov..." Pang. Husse drämmer ett kollegieblock i huvudet på schäfern. Ointressant tycker schäfern som fortsätter att skälla.
"Vovov"

Jag tycker att det är så intressant att hundar som ju i många situationer är så bra på att läsa av oss människor misslyckas totalt när det gäller husses/mattes reaktioner på att de a) drar i kopplet, b) gör utfall.
Jag antar att det beror på att hunden ser på situationen på ett helt annat sätt än människan, och att vi människor har svårt att begripa detta. Och så möts vi inte när vi försöker kommunicera med varandra trots god vilja från båda håll.

onsdag 9 januari 2013

Freestyle med Newfoundland...

I freestyle ska det gå att tävla framgångsrikt med alla sorters hundar. Vad sägs om detta kreativa program för en Newfoundland? (De tog sig till EM).

tisdag 8 januari 2013

Ber om ursäkt... sorry...

Det smäller fortfarande i Stockholm. Inte så mycket, men någon gång dagligen sedan vi kom tillbaka från landet.
I går, på förmiddagen, kom ett  gäng killar i 10-12-årsåldern mot oss på gatan. En av dem slängde iväg ett litet föremål i vår riktning. Det såg ut som en smällare. Han tittade på den lilla cylindern, tog ett steg närmare och stampade på den.
För att få den att smälla, tänkte jag, eftersom den fortfarande inte hade gjort det.
Den small inte, men jag exploderade. Jag sög tag i killens jacka:
"VAR DET DÄR EN SMÄLLARE?"
"RÖR MIG INTE. SLÄPP MIG."
"VAR DET EN SMÄLLARE?"
"SLÄPP MIG"
Jag släppte inte.
"Det var en cerat."
Jag släppte, tittade efter, han hade rätt. En cerat var det.


Detta är inte en smällare

När jag såg mig om var han borta. Jag vet fortfarande inte riktigt vad som hände. Var det bara ett stackars barn som slängde sin cerat och som blev påhoppad av mig? Slängde han något som han trodde att jag skulle tro var en smällare? Har jag blivit miljöskadad av att ha blivit omringad av killar (äldre) som slängde smällare på hundarna med avsikt (det var förra året)?

Om jag visste vem han var hade jag bett om ursäkt.


måndag 7 januari 2013

Dörrmatta

Den här såg vi nyligen. Och blev nyfikna ... Återkommer om vi någonsin får veta mer.


söndag 6 januari 2013

Mer från SM i Göteborg

Igår var jag som sagt och tittade på SM i HTM och freestyle i Göteborg. Det var så roligt, inte minst eftersom jag precis fått iväg manus till min nästa bok, och på fredag kväll hade jag fått en första reaktion från redaktören som hade en hel del positivt att säga om den. Lättnaden var enorm!
Hursomhelst blev Ulrika Persson med sin eleganta dobermann Diva svensk mästare i HTM, och svensk mästare i freestyle blev Carina Persson med sin BC Pop. (Carina och Ulrika är inte släkt...)
Grattis!
Nedan ser ni Ulrika och Diva, jag sitter på en jätteläktare, så ni förstår vilken miljö hunden ska klara med glädjen i behåll!


Mässor inbjuder till shopping, även detta hann jag med: det blev en bättre öronpeang (den andra får gå till Hundstallet), en vattenskål som kan sättas fast inuti metallburen, och träningsgodis till mässpris.




Men framförallt fick jag mängder av inspiration!



lördag 5 januari 2013

Inte bara på landet...

Igår hittade vi en massa granar bara några kvarter hemifrån. Jag misstänker att de inte luktade som dem i Ärla...


Och idag är jag Göteborg för att titta på SM i Freestyle och Heelwork to Music. :-)
Titta in här om ni vill se programmet i realtid, start med HTM kl 09.

fredag 4 januari 2013

Sista dagen på landet

var igår. Efter sista skogspromenaden rullade två fuktiga små hundar ihop sig på varsin köksstol och somnade.


torsdag 3 januari 2013

Vem är vem?

Igår tränade vi på att veta vem som ska göra vad. Det gick fint tills vi började filma. Det som inte hörs så bra är att det är "fel" hund som springer, "fel" hund som sitter kvar, båda gångerna...


PS det är hunden som sitter kvar som gör det svåraste, och som ska belönas först. Guld att se sitt kroppsspråk...

onsdag 2 januari 2013

Promenader på landet.

Vi gillar promenader på landet. Man kan hitta spännande saker som man inte riktigt når.


Det finns utsiktsstenar.


Man ser ovanligt långt, här går vi över en liten bro.


I morgon åker vi hem igen!


tisdag 1 januari 2013

Gott Nytt År!

Vi kan rapportera att befolkningen på orten kan läsa kalendern. Det smällde runt tolvslaget, tjugo minuter senare var det slut. Nemi sov, Zelda blev rädd men somnade om.

Nemis nyårslöften: under 2013 ska jag se till att äntligen skrämma bort alla okända hundar (särskilt stora svarta) som går i våra kvarter. Jag ska fånga en kanin, en fågel och en råtta.

Zeldas nyårslöfte: under 2013 ska jag träna matte mer systematiskt.